Vilken skitdag, rent ut sagt. Inga detaljer men människor kan ju verkligen vara en pain in the ass ibland! Och sen missade jag bussen när jag hade brottom hem idag på det, grattis Eve! Typiskt dig! Jag vet!
Började med att jag kom i lagom tid som vanligt, sådär precis innan bussen ska gå :P Inte en kotte på hållplatsen, redan då tänkte jag att shit, den kanske har gått tidigt. Men jag höll ändå hoppet uppe, bussarna mot sjukhuset, kilafors osv började rulla förbi. De som enligt tabellen egentligen går efter 100an. Men jag väntade och väntade. Aja, får helt enkelt gå in på Åhlens då för här ute tänker jag inte stå och frysa häcken av mig för att vänta nästa buss som går om en halvtimme. Nästan precis innan jag rundar hörnet mot entrédörrarna hör jag ett bussljud (är man bussåkare skiljer man på billjud och bussljud) och slänger blicken över axeln Utifall det skulle vara min buss.. Tropåfan, där glider den förbi! Och jag sätter efter i full fart! Kutar allt jag kan för att komma ikapp den, tänker att om jag har tur stannar den vid rödljusen, men nejdå. Hyttar med näven, börjar törgrina, folk går förbi och stirrar, jag tycker jättesynd om mig själv och ringer Daniel. Min prins på den vita hästen, min räddare i nöden! Sjävklart erbjuder han sig att komma och hämta mig och eftersom att jag så gärna vill på aerobicsen tackar jag ja. Så jag hann hem och kom bara några minuter sent till min premiäraerobics för i år. Gick som skit, men vad kunde jag vänta mig egentligen? Svåra steg och jag hade noll koncentrationsförmåga så jag hängde inte med ett dugg. Nu sitter jag här och skrattar för mig själv åt eländet! Haha! Vilken dag..

Det är tur jag har världens bästa pojkvän ialf, som ställer upp i vått och torrt!
Puss på dig pluppen :)